Att våga fast modet saknas

Förvåningen att vara utsövd fast jag sovit bredvid en man väcker mig. Lyckan tumlar runt tillsammans med känslan att vara trygg, kanske för första gången någonsin. Det är överväldigande och jag känner tårarna komma. Jag döljer dem genom att krypa nära honom och i sömnen sluter han sina armar om mig och mumlar “Ligg kvar, jag gör frukost åt dig min Prinsessa.” Jag känner hur jag rycks ur min trygghet och paniken gör entré. Det är vår första morgon tillsammans. Han är bra. Kanske normal? Han känns viktig och jag vill behålla honom. Men vill han ha mig om jag låter honom göra frukost? Är det inte jag som ska ta hand om honom? “Ta emot, låt honom vara Kung. En Kung frodas när han får serva och krymper när hans kärlek inte blir sedd” säger mitt inre. Mitt mod räcker bara till ett “Vi kan göra det tillsammans”. Han trycker mig närmre. “Nej, du ligger här och har det skönt. Jag gör frukost.” Och med det går han. Ha det skönt? Jag får hålla fast mig i madrassen för att inte springa upp, tvinga ner honom i sängen och själv ta över frukostbestyren. Där ligger jag, svettas och andas i fyrkant tills han ropar att det är klart. Jag möts av levande ljus som dansar till klassisk musik. Onsdagsmackorna är som konstverk och mitt te serveras i en alldeles ljuvlig kopp från Kina. Jag tappar andan, hela mitt väsen ler och jag ser hur kärleken som strålar ur mina ögon fyller honom. Jag ser hur han växer av att Kungen inom honom blir sedd. Han drar ut en stol åt mig och jag slår mig ner. Innan han sätter sig öppnar han altandörren, tittar uppåt och säger TACK!
TACK! tänker jag, för att jag hade vett att ligga kvar i sängen och ta emot hans gåva fast modet egentligen inte räckte till.

 

I dag är bloggen ett utdrag ur boken jag skriver. 🙂

När har du tagit emot fast du inte vågat?

 

Med kärlek,

KGTmamman, Anna

Vill du få mer tips och inspiration, anmäl dig till KGTboosten.

 

2 Kommentarer
  1. AnnKatrin Noreliusson
    AnnKatrin Noreliusson says:

    Så bra skrivet!
    Jag var där med er 🙂 och jag kände din känsla!
    Intressant, precis sådär fast i andra situationer kan jag känna och dessutom säga, -Jag fixar det där jag!!!
    Tack för påminnelsen och uppvaknandet <3
    Lycka till framöver med din bok den kommer att bli bra!

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *